Noah och Hasse hann lägga början på taket med första takduksvåden. Innan regnet och innan Noah drog iväg norröver på nya äventyr. Nu får vi återigen klara oss på egen hand. Härifrån ser taket inte mycket ut.
Här syns det lite bättre. Underifrån.
Under planeringstiden av huset förklarade jag bestämt att något tak, det tänkte jag inte kliva upp på. Oj, vad många timmar jag har jobbat på tak sedan dess! Det var inte så farligt som jag föreställde mig. Man behöver inte upp många meter för att förbättra utsikten.
Vi bar upp luckor i hettan.
Med hjälp av Gun går spikandet lätt. Vi är glada över besluten att jobba både med takluckor och Gun. Oj, vad med tid och besvär vi spar. Tid tar det men vi stressar inte och jobbar inte toklånga dagar som när vi byggde huset. Nu har vi tak över huvudet och känner inte längre samma press som då. Det är skönt att vara igång med sista delen av byggprojektet. Nästa sommar har vi planer på att bara vara lata och inte bygga någonting för första gången på fyra somrar. Vi får se hur det går med dessa planer...
Här rullas duken ut för fastsättning.
Tänk, vi kom ända upp i nock! Hettan tänker jag inte beskriva för den var obeskrivlig.
Här är halva taket underifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar