Svep

Lärde mig en ny byggterm. Svep.

Två svep går det åt till varje stuprör.

Här är en renstratt. Mycket behändig och smart grej. Skräp från taket fastnar här och kan då inte ställa till problem under mark i rören.

Här närmar sig ett stuprör sin rätta plats.

Svepet snäpps ihop.

Skarven är vänd från panelen precis som det ska vara. Om den skulle sprängas sönder av is slipper vi vattenläckaget på panelen och har större chans att upptäcka eländet än om det var vänt mot fasaden.

Stiligt värre och tämligen lätt att montera. Bra att vi returnerade de röda stuprören som felaktigt levererades. Någonting säger mig att det inte hade blivit lika snyggt. Hade vi vetat hur lätt det var, ja, då hade monteringen skett tidigare. Nu är sju av åtta stuprör på plats. Inte illa!

Byggsopsröjarhelg

Vissa målar in sig i hörn. Andra bygger in sig. Resterna av virket till trädäcket byggde Hasse vedförvaring av. 

Ovanpå blir det plåttak. 

Helgen har ägnats åt byggsopsrörjning. Bland annat har detta småspill flyttats till...

Chevan för vidare transport till Fågelmyra. I två års tid har jag varit stamkund där. Nu i helgen var det första gången som de anställda kom fram och kontrollerade vad vi slängde samt var. Bra! Jag har länge undrat varför de inte engagerar sig i sophanteringen.

Det blev många vändor och Leika var med som arbetsledare.

Denna fina, hela och handmålade kista slängdes av sin ägare. Varför?

Byggsågen fick flytta ut ur vardagsrummet och göra lite nytta. 

Inte förrän i juni lyckades jag få ner mina frön detta år. Nu kan jag skörda små härliga höstbuketter. 

Jag har inte hjärta att slänga bort alla sommarblommor än.

Egentligen borde kanske sommarblomstren bytas ut mot höstens vackra blommor. Jag föredrar att köra lite dubbelt med både sommar och höst.

Det är skönt att ha en prydlig uppfart till huset igen! Oj, vad vi har längtat efter att kunna röja undan allt skräp. Nu är det en njutning att rulla in på gården och parkera bilen.

Ut ur byggbubblan

Under en av sommarens hetaste dagar skruvade den tappre Hasse klart del tre. Jag fixade inte den stekande solen utan höll mig i skuggan och hjälpte till att slå lite snöre vid behov och ägnade dagen åt den tråkiga men ack så viktiga markservicen.

Mat är oerhört viktigt annars kan man inte göra ett bra jobb. Jag ordnade den biten.

Här har vi nu de tre delarna tillsammans. Givetvis saknas lite fix här och där. Bland annat ska det till lite fotsteg. I det stora hela är uteplatsen klar på framsidan. Jo, jag vet, huset har några till sidor...

Vi har länge befunnit oss i en egen bubbla, en byggbubbla. Det går inte att leva ett vanligt liv med lata tv-kvällar, ständigt umgänge med vänner och tid till hobbies samtidigt som man bygger ett lösvirkeshus  egenhändigt med familjen. Uppoffringar krävs. Under vardagarna har vi gått upp vid 6-tiden, ätit frukost åkt till jobbet, kommit hem, ätit middag, hoppat i snickerikläderna, byggt hus för att sent på kvällen komma hem, duscha och sova. Hur jag dessutom har hunnit med universitetsstudier och pendlat 11 mil varje vardag är mig nu en gåta. Vi har fixat allt detta dessutom utan att hata ihjäl varandra. Ja, vi har faktiskt haft riktigt kul under tiden. Nu tar vi oss ut ur byggbubblan och försöker leva ett vanligt liv dock utan tv. Behovet att döda tid framför tv:n har helt upphört. 

Två av tre

Det här har varit en vanlig syn i sommar, regnbågar. Regn är inte idealiskt när man bygger en altan. Vissa dagar har vi skruvat mellan skurarna, andra dagar har vi vänt skurarna ryggen och åkt iväg på utflykt.

Vår envishet har resulterat i att de två första delarna i stort är klara.

Leika föredrar hörn och finns ofta i detta hörn.

Nu är del tre under uppregling.

Vi däckar vidare

Här har det borrats för vattnet till sommarköket. Själva köket blir nästa sommars projekt.

Den korta plankan kommer då att skruvas dän. Under den finns el, vatten och annat som underlättar byggandet av sommarköket.

Del två är nu färdigreglad. 

Det blev en dogwalk. I morgon blir det inget skruvande för vår del, då gör vi sjön osäker och på söndag flaggas det för regn. Troligtvis fortsätter vi nästa vecka med nöjessnickrandet.

En perfekt sommar

Just nu pågår en i mitt tycke perfekt sommar. Huset är klart (nästan) vilket innebär en stor mängd fritid. Vädret är växlande vilket är toppen. Både kantareller och jordgubbar växer. Vi anpassar oss efter vädret. Regniga dagar är perfekta för att t ex elda i täljstenskaminen, en favoritsyssla. Fina dagar byggs det med fördel vidare på altanen. 

Den här sommaren skäms vi inte bort med en oändlig räcka av vackra ljumma sommarkvällar. Det är bra för då slösar vi inte bort dem utan tar emot dem med stor tacksamhet och gör någonting bra av dem, som utflykter.

Hasse gnussar betongplattorna på plats och reglar på 60. Man kan regla på 90 men resultatet blir stadigare om man reglar på 60. Det har blivit några ton betongplattor vid det här laget. När det är dags att skruva trallen då skruvar jag, Hasse mäter och sågar. Precis som vanligt är det trivsamt att jobba tillsammans. Vi kommer in i en bra takt och behöver inte växla många ord om byggandet utan dryftar andra saker.

Det är ganska fullt nu på den första delen av altanen då allting har ställts där för att vi skall kunna bygga vidare på del två. Vi har valt att dela upp altanen i tre delar (lite som huset) på sammanlagt ca 120 kvm. Anledning till uppdelningen är snålhet. Om man bygger en altan på 120 kvm behövs starka och dyra skruvar som håller för sättningarna utan att gå av, då kostar varje skruv flera kronor styck. Det blir billigare att dela upp i mindre delar och komma undan med billigare men fortfarande bra skruvar.

Det bästa med just den här dagen? Noah fyller 19 år!

Nöjesbyggande

Under hela byggtiden har Hasse drömt om ett trädäck. Han har haft många och långa utläggningar om sin dröm. Nu är även denna dröm på väg att förverkligas.

Med lite god vilja får vi nu plats och kan smygnjuta på den växande altanen. 

Leika har fortfarande egna åsikter om vad trävirke används bäst till. Hon har vett nog att inte tugga på det impregnerade virket.

Hon är bra på att hitta nya sovplatser. 

En målarsemester har jag hunnit med. Mammas torp fick lite ny färg på sig. Den äldsta delen av torpet är från 1750-talet, tänk om jag kunde få träffa alla som har bott i torpet. Det hade blivit många intressanta samtal. Jag är stolt över att få vara med och vårda det gamla huset. Undra om vår villa får leva kvar i lika många generationer?

Helt klart är det nu njutningstider. Kvällarna är fantastiska och sommaren som alla väntat på är äntligen här med full kraft.