Sista fönstret

Idag var det äntligen dags för det sista fönstret att komma på plats. 

Plattformen togs in.

Fönstret sattes på plats. Skönt med ett till avslut. Nu är alla fönster där de skall vara.

Gaveln kunde plastas in.

Vi plastade klart långskeppet och mittskeppet.

Skar rent runt köksfönstren och tvättstugedörren. Det är skönt att se ut och kunna använda dörren. 

Entrésidan plastades också in.

Eftersom byggsågen står i köket väntar vi med att skära fram fönstren. Det är skönt att slippa alla sågspån där. Dörren ville vi kunna använda och den skar vi fram. Plasten fungerar som ångspärr på huset. Vid skarvar och hål måste man tejpa med en speciell tejp. Luften blir skönare att andas nu när isoleringen hålls på plats. Nu har vi plastat in mer än halva huset, härligt.

Inplastat larm. Vi upptäckte att larmet är "smart" och kan berätta för oss hur varmt det är i huset om vi vill veta det när vi inte är där.

Plastic fantastic

Huset har fått vila från oss nästan hela veckan. En kväll var vi nere och isolerade. Jag har ägnat mig åt avslut både på universitetet och på jobbet. Hasse har månat om sin kropp, mycket bra. Idag hade vi en slow start med sovmorgon och tidig kväll, i alla fall för att vara oss. Nu är äntligen inplastningen påbörjad. 

Tidigare har vi börjat alla arbeten från väster och jobbat mot öster. Nu vände vi på steken och började från öster. Som vanligt när vi börjar med ett nytt moment tar det extra tid. Själva plastningen gick galant. Regling krävde tankemöda. Jag ringde byggakuten och fick goda råd. Sedan var jag tvungen att mäta lite fel och göra om. Någonstans ligger tre spikläkter 'à 34cm eller enligt en snickare 340 jag vet inte var de ligger, de bara "försvann". De tre som sitter ovanför altandörrarna är uppsättning nummer två. Med andra ord gick det inte rarätt idag. 

Hasse gav mig F idag. 

Han gjorde om.

Gjorde rätt. Det är så bra med hans noggrannhet, envishet och tålamod. Folk brukar fråga mig hur ofta vi kastar hammaren på varandra. Det har aldrig hänt. I juli under värsta värmeböljan blev vi osams två gånger. Det är allt. Vi har snarare väldigt kul när vi snickrar ihop. Hasse är noggrannare än jag och därför får han hållas när det är kritiska moment på g. Dessutom hjälper det inte att bli osams. Huset blir inte byggt av det. Det är bättre att bygga tillsammans med glädje och kärlek.

Under kvällen blåste det upp. Plasten i halvmånefönstret gav sig. Genast blev det kallt. Hasse gick ut och satte dit plasten igen. Troligtvis sätter vi dit det i morgon. Ett till avslut!

Korven är borta

Tidigare har Leika alltid frågat innan hon tagit en pinne. Det gjorde hon inte idag. Morr! Till all lycka var det en reserv som tillverkats och hunden blev snabbt förlåten. Korven var borta i morse, troligtvis kom räven tillbaka och hämtade den. Leika är helt oskyldig till att ha tagit den. 

Ofta påminns vi om att vi inte tänker som snickare. Hasse kom på i morse att vi inte hade reglat mot takstolen vilket vi nog borde ha gjort. Annars kan vi inte fästa spikreglarna i övre änden. Nu är det fixat. Bra att han kom på det nu och inte när vi hade plastat. Det hade inte varit kul att rätta till misstaget då.

De unga krafterna hjälpte oss en sväng idag också. Det blev lite mer städning och flytt av material. Nu har vi bättre svängrum. Kaminen fick flytta till sin rätta plats efter att väggen färdigisolerats. 

Vi har ingen aning om hur tanken är att det ska snickras i korta vägghörn som detta.  Vår lösning ser ut så här.

Det östliga och största skeppet är nästan helt färdigisolerat. Snart dags för inplastning. Mittskeppet är helt klart. Husets västliga skepp är nästan klart. 

Leika får inte vara med oss på bygget hela dagarna. Det beror inte på hennes förkärlek för våra pinnar. Snarare beror det på vår omtanke för henne, vi vill inte att hon ska bli kall. Efter ett par timmar får hon gå in i stugvärmen. Här har hon lagt sig till ro inför natten.

Fel var rätt

Igår trodde vi att vi hade tänkt fel när vi i somras byggde de bärande innerväggarna. Hasse var oerhört förbryllad över detta. Vi började byggdagen med en rejäl titt på ritningen. Det var rätt och nu var vi på väg att rätta till misstaget som inte var ett misstag. Bra att vi upptäckte blundern i tid! Nu är väggen återställd som den ska vara. Skönt att vi inte hade hunnit rodda med den andra mycket längre väggen.

Plötsligt dyker en räv upp precis utanför glaspartiet. Leika sitter innanför och spanar ut över dalen i vanlig ordning. Det är alltid någonting majestätiskt över henne precis som om hon spanar på sina undersåtar. Hon skällde på räven som tappade sin korv, gjorde en 90 graders vändning och flydde ner över åkrarna. Korven ligger som synes kvar. Vi får se om den är kvar i morgon eller om räven vågar sig tillbaka och hämtar sitt byte. Undra vem som har blivit bestulen på en korv.

Här har någon lagt virke för nära väggen. 

Här har en driftig person flyttat virket och sopat golvet. Inte dumt.

Familjens yngre förmågor kom och möblerade om lite panel.

Dessutom sopade de upp och snyggade till.

Nu har vi en fri yta. Skönt!

Gavelväggen blev färdigisolerad.

Köks och entréväggen är nästan färdigisolerad. Det tar sig.

Fokus på isolering

Vi har tänkt fel. Egentligen skulle isoleringen komma upp i kant med regeln. Det hade den gjort om vi hade placerat de bärande innerväggarna på rätt ställe. Nu är det en väldigt stor apparat för att flytta dem 28 mm. Istället har vi lagt på en spikregel.

Delat isoleringen i två bitar.

Lagt i isoleringen. Nu blir det rätt och väggen har blivit något tjockare med mer isolering. 

Nu har vi fullt fokus på att isolera klart väggarna. Jag längtar efter att plasta in dem. Då blir det trevligare luft inne. Dessutom går det momentet fort.

Leika längtar bara ut. Vi är världens i särklass tråkigaste flockledare som någonsin funnits enligt henne.

Hasse har idag varit förbi och hämtat dessa gröna pluttar som fattades. De ska sitta i taket och hålla frigolitgrejer på plats. Någonting som vi ska sätta på plats efter isoleringen.

Sju av tolv

Just händer det inga spännande saker på bygget. Det är bara jag som isolerar vidare. Hasse har fått ett par dagar ledigt från bygget, någonting han är väl värd. Nu är sju av tolv ytterväggar färdigisolerade. Avslutet för isoleringen närmar sig och det är skönt. Det är några ton som snart är på rätt plats. 

4% talang och resten envishet

I

Det är fortfarande roligt att bygga hus. Vi försöker att balansera och hinna med lite sociala aktiviteter också. Lördagskvällen ägnade vi åt äkta frosseri i form av julbord. Inte dumt. För att komma till julbordet och därifrån åkte vi bandvagn. Hasse hade ägnat sig åt detta i överflöd när han gjorde lumpen. För mig var det premiär. Färden ner var bäst. Då fick jag sitta längst fram och fick en fin bild av ett upplyst Borlänge. En av nerfarterna heter Åkes dröm. Det var min bästis pappa Åke som tillsammans med en kompis startade hela anläggningen en gång i tiden. En kvalificerad gissning är att den nerfarten är uppkallad efter honom. Söndagen ägnade vi enligt planerna mestadels åt mys i soffan och filmer i mängder. Vi pallrade oss ner en sväng till bygget och träffade vår elektriker för att dra upp lite riktlinjer. I dessa gula rör kommer det att transporteras el till huset.

 

Vi har återigen haft en vecka när Hasse har haft sena arbetstider. Den här ställningen till elskåpet byggde han i måndags.

 

Dottern och jag flyttade x antal plankor. Någon hade placerat dem precis utmed väggen och då är det oerhört svårt att isolera väggen.

 

Sedan var det fritt fram att isolera. Här är första lagret 170 klart och första omgången 45x45 reglar på plats. Gun var på ett utmärkt humör och jag körde på så mycket det gick. Inte en enda spik behövde efterslås med hammare. Hon krånglade inte en enda gång, vi bara spikade på.

 

Här har vi även påbörjat det tredje och sista lagret med isolering.

 

Idag infriade elektrikern sina löften. Här är handsken! Sedan kan man fråga sig varför det heter handske... Det är i alla fall här vi kommer att få vår ström in i huset under byggtiden.

 

Här är elskåpet! Det andra löftet från elektrikern är infriat. För snart tre veckor sedan pratade jag med Borlänge energi om vår lilla dagvattenanläggning. Samtalet slutade med att han skulle åka ut och titta på det samma dag och sedan återkoppla till mig. Han sa inte när. Jag trodde i min enfald att detta skulle ske samma dag. Tänk vad jag är naiv. Sedan dess har vår grundgrävare varit förbi och kikat på eländet. Grundgrävaren blev upprörd och bekräftade att det inte var återställt vilket Borlänge energi påstod. Enligt grundgrävaren var vårt minsta problem att vägen skulle ta stryk. Inom ett år kommer vi att ha stopp i avloppet. Kul? Nej. Här har vi kostat på ett arbete som är utfört till vår belåtenhet och efter konstens alla regler. Sedan kommer det klåpare från Borlänge energi och förstör allt för oss. Det fanns ingen anledning för dem att gräva på vår tomt och vi hade uppskattat kommunikation. I somras upptäckte vi att det gick en elledning sex meter in på vår tomt där vi skulle placera vår carport. Vi fick klartecken på att få placera grunden över ledningen. Efter några samtal fram och tillbaka lovades vi papper på det efter semestrarna. Har det kommit? Nej. Det verkar som om Borlänge energi är ett företag som har för vana att ha lösa trådar. För mig känns det inte bra. Nu när det börjar dra ihop sig till att dra in el i huset tog Hasse kontakt med samme man som i somras. Mannen har nu lovat att fixa fram papper om att vi får bygga carporten över ledningen. Dessutom lovade han att ta itu med problemet angående vårt dagvattenavlopp. Den som lever får se.

 

Tidigare i veckan lyssnade jag på Gunde Svan. Han berättade vad som krävs för att bli världsmästare. Det är 4% talang och resten envishet. Där har vi receptet på vad som krävs för att bygga hus. Väldigt ofta får vi frågan om någon av oss är byggnadssnickare. Svaret är nej. Sedan får vi frågan om vi har byggt en villa tidigare. Svaret är nej. Då brukar de titta på oss väldigt fundersamma och undrar hur vi kan klara av att bygga en villa. Nu vet vi. 4% talang och resten envishet. Idag när jag hade kommit hem efter 11 mil i mindre bra väglag, sjönk jag ner i soffan och drack te. Det var varmt och skönt. Leika låg och småsnarkade skönt. Jag njöt av tillvaron. Hade inte någon större lust att gå ut i mörker och kyla för att snickra. Då tog jag fram envisheten och gav mig ett mål. Isolera klart ytterväggen vid tvättstugan. Det är en hel del slangar där och jag är lyckligt ovetande om vilken slang som är till vad. Faktiskt är det riktigt skönt att inte behöva veta.

 

Väggen blev klar.

 

Jag fyllde i lite isolering i ytterligare en vägg och gjorde även klar den här lilla väggsnutten. Huset består av 12 ytterväggar. Två av dessa är helt klara. Resterande har jag isolerat till mer än hälften och det känns riktigt bra.