Plastic fantastic

Huset har fått vila från oss nästan hela veckan. En kväll var vi nere och isolerade. Jag har ägnat mig åt avslut både på universitetet och på jobbet. Hasse har månat om sin kropp, mycket bra. Idag hade vi en slow start med sovmorgon och tidig kväll, i alla fall för att vara oss. Nu är äntligen inplastningen påbörjad. 

Tidigare har vi börjat alla arbeten från väster och jobbat mot öster. Nu vände vi på steken och började från öster. Som vanligt när vi börjar med ett nytt moment tar det extra tid. Själva plastningen gick galant. Regling krävde tankemöda. Jag ringde byggakuten och fick goda råd. Sedan var jag tvungen att mäta lite fel och göra om. Någonstans ligger tre spikläkter 'à 34cm eller enligt en snickare 340 jag vet inte var de ligger, de bara "försvann". De tre som sitter ovanför altandörrarna är uppsättning nummer två. Med andra ord gick det inte rarätt idag. 

Hasse gav mig F idag. 

Han gjorde om.

Gjorde rätt. Det är så bra med hans noggrannhet, envishet och tålamod. Folk brukar fråga mig hur ofta vi kastar hammaren på varandra. Det har aldrig hänt. I juli under värsta värmeböljan blev vi osams två gånger. Det är allt. Vi har snarare väldigt kul när vi snickrar ihop. Hasse är noggrannare än jag och därför får han hållas när det är kritiska moment på g. Dessutom hjälper det inte att bli osams. Huset blir inte byggt av det. Det är bättre att bygga tillsammans med glädje och kärlek.

Under kvällen blåste det upp. Plasten i halvmånefönstret gav sig. Genast blev det kallt. Hasse gick ut och satte dit plasten igen. Troligtvis sätter vi dit det i morgon. Ett till avslut!