Ödmjukhet och tacksamhet

Vi har jobbat på med de sista detaljerna i huset. En sådan detalj är golvmötet.

Det ska på en list. Här sätts den biten som listen skall fästas i mellan golven.

Här är både listen och Leika på plats.

Här är den sista bilden på byggställningen.

Nu pågår förberedelserna för altanen.

När grunden gjordes bad Hasse grävis att förbereda för altan. Det är jag mycket glad för idag. Nu är det bara att lägga dit plattor, väga in och smälla dit altanen. Vi slipper gräva och gjuta plintar, skönt.Tack Hasse för att du alltid tänker ett steg till innan vi gör saker.

Innan altanbygget påbörjades firade vi familjens student tillsammans med släkt och vänner.

Hasse har länge pratat om att svetsa ihop en grill. Här målas den. Grillen kom till god användning under kvällen när vi firade studenten.

Noah tog studenten 12 juni. Han gick direkt från skolan till en fast tjänst och får nu arbeta med det han önskar mest nämligen el. Jag är en mycket stolt mamma! 

Jag har äntligen förstått att vi har byggt ett eget hus tillsammans. Det är en ynnest att få somna i sovrummet tillsammans med Hasse för att sedan vakna nästa morgon vid hans sida. Vi hade en dröm om att bygga ett hus efter våra egna idéer. Nu har vi förverkligat den. Resultatet blev bättre än jag hade vågat hoppas på. Huset överträffar våra förväntningar och drömmar. Jag känner både ödmjukhet och tacksamhet inför huset och allt det goda som finns i mitt liv. 

Äntligen händer det

Äntligen är väntan på golvet över. Sedan i mars har vi väntat på att efterbeställningen skulle anlända. När golvet väl kom var det inte två paket som kom utan ett. Detta innebar mer väntan på det andra paketet. I veckan kom det äntligen. Sysselsättningen på fredagskvällen var given. Golvläggning.

 

Lister och socklar belamrar köksbordet sedan flera veckor tillbaka. Lite är det för att reta oss så att vi inte hoppar över momentet med att lista överallt. En detalj som många alltför ofta hoppar över. Nu har vi inte haft särskilt mycket att välja på då golvet måste komma på plats innan socklarna kan sättas. Väggen mot tvättstugan bakom köksbordet har jag hela tiden förstått att vi ska ha någonting på.

 

Polletten har trillat ner och rätt fondvägg hittad. Vid beställningen upplystes jag om att den var slut  hos leverantören och skulle dyka upp vecka 21.

Tidigare i veckan ringdes jag upp av färghandeln som hade fått in fondväggen två veckor för tidigt. Bortskämd med förtidiga leveranser är jag inte.

Här har fondväggen vuxit fram. Hasse passade på att föreviga händelsen.

 

Här har vi hela härligheten. Jag blir glad av motivet och hoppas att det även skall glädja många andra.

 

 

Sista takfoten

Kaminen är en källa till både glädje och värme. Emellanåt dyker det upp en träbit med någon form av anteckning upp.

 

I helgen fick vi nog av sysslolösheten. Runt skorstenen skall en isolering sättas och en metallbit.

Den kom på plats. Dessutom satte vi dit det sista stenvarvet. Vi har retat oss på att inte kunna göra klart kaminen. Nu valde vi att göra klart den och sedan ta bort stenvarvet igen när golvet ska oljevaxas. Lite extrajobb men inte särskilt mycket i det stora hela.

 

Vår elektriker har varit här och dragit lite tåtar till takfotsbelysningen. En detalj vi kom på under byggets gång.

Söndagen bjöd på fint väder och vi satte dit de sista brädbitarna. Nu är sista takfoten på plats. Med detta är alla trädetaljer på huset klart.

 

 

 

Katten på råttan, råttan på repet, repet på oxen, oxen på vattnet, vattnet på elden...

Det är inte alla som har en byggsåg i sitt sovrum. Varför har vi det? Jo, vi väntar FORTFARANDE på den sista delen av golvet. Golvet fanns inte på lager och nytillverkades i Finland. Därefter skickades det till Sverige. Hem till oss? Icke. Det var samma krångel som när de skickade huvuddelen av golvet. När golvet inte dök upp på utsatt tid väntade jag någon dag extra innan jag började härja. Golvet lokaliserades och i tisdags dök det äntligen upp. Då visade det sig att de hade skickat för lite golv. Förvånad? Nej, vid det här laget har jag vant mig vid alla möjliga misstag som kan ske i samband med detta husbygge. Tänk vad skönt det blir när byggsågen flyttar hem till verkstaden igen. Den härliga känslan hade jag inte fått uppleva om den inte hade mellanlandat i sovrummet i över en månad. Resten av golvet är utlovat till de första dagarna i maj. Jag tror ingenting om detta utan väntar och ser.

I badrummet står nästa trotjänare. Kompressorn. Den väntar på att få hjälpa till när de sista listerna ska sättas på plats. Listerna kan vi inte sätta på plats förrän golvet lagts på plats och oljevaxats.

Detta är tröskeln in till vårat sovrum. Vi har kommit på att den borde mörkbetsas. Glipan mellan golven väntar på en list. Listen finns men först måste golvet läggas och oljevaxas innan den får komma på plats.

Vi har listat allt som går att lista. Badrummet och sovrummet är helt klara. Dörren in till sovrummet är halvklar. Innan resten av fodret kan sättas på plats måste golvet läggas och oljevaxas. Sedan kan foder och list sättas plats.

Nu när vi bara väntar på golvet varför gör vi inte klart täljstenskaminen? Jo, först måste golvet läggas klart och oljevaxas sedan kan sista stenvarvet få komma på plats. Känslan när byggsågen och kompressorn flyttar kan nog inte mätas med känslan när golvet läggs klart.

Varför vi inte satt salningen på plats? Jo, vi fick inte all salning. Det fattades en bit... Den har levererats till Hasses jobb under dagen, hoppas jag. Jag är oerhört tacksam mot byggnadsnämnden (när Fan blir gammal blir han religiös) över att vi fick klartecken till besittning av sista skeppet trots att sista delen av golvet fattades. Det är skönt att bo i hela huset. Fortfarande vilar det en känsla av overklighet över boendet. Tänk att vi får bo så vackert! Är det verkligen vi som har byggt allt detta med våra händer? Än så länge ångrar vi inte någonting med husbygget. Alla lösningar passar oss perfekt och i dagsläge hade vi byggt exakt likadant igen. 

Lyckat morgonmöte

 I morse hade vi ett morgonmöte. Klockan 7:20. Med byggnadsnämnden. Det var dags att visa upp sista skeppet. Den här gången visste vi hur det hela gick till och var inte nervösa, snarare förväntansfulla. Vi fick klartecken på att flytta in. En bättre start på dagen kunde inte vi få!

 Sista delen av golvet tillverkas i Finland och beräknas komma till oss under vecka 16. Innan dess är det ingen större idé att ta bort byggsågen. Den flyttas ut när vi använder den, jag lovar!

Många gånger får vi frågan om Leika är snäll. Jag undrar vad det är för vits med att ha en elak hund. En elak familjehund är ingenting som jag vill ha. Elaka hundar är oftast rädda och slagna hundar. Leika hade potential att bli en elak hund. Hon var strykrädd när vi tog över henne för 5-6 år sedan. De tendenserna försvann första halvåret. Åthutningar och tillrättavisningar får hon av oss men aldrig slag. Det räcker bra att använda rösten.

 

Varje dag går hon en skön promenad med Hasses pappa. Han är en riktig hundmänniska precis som Hasses mamma. De bildar en skön trio under dagarna när vi jobbar. Leika söker efter godis, springer efter pinnar och går på promenader. Det är härligt med en pigg och aktiv äldre generation. Jag gillar situationer där alla vinner. Husbygget blev ett mycket lyckat drag. Vi fick en bra plats att bo på, hunden har sällskap under dagarna och de båda hushållen har nytta och glädje av varandra.

De dagarna på året när mina barn fyller år är mina glädjedagar. Under födelsedagarna tänker jag tillbaka och minns den obeskrivliga lyckan när jag för första gången fick hålla mina nyfödda barn i famnen. Jag firar att jag har fått uppleva ännu ett år tillsammans med dem. Igår var det dags igen. My fyllde 17 år. Födelsedagsmiddagen firades i stora skeppet. Vi tände braskaminen och dukade ett bord mitt på vardagsrumsgolvet. Det är inte så stor mening med att börja möblera särskilt mycket innan sista golvet kommer. Efter att golvet har kommit på plats ska det hårdoljevaxas, det ska listas, sista stenvarvet på kaminen ska på plats och sedan kan vi möblera.

 

Byggsmurfan har kommit för att fira påsk med oss, eller är det för att träffa Noah? Hon är i alla fall här på ett av sina besök och det är alltid lika trevligt att träffa henne.

 

Månen sken genom halvmånefönstret när vi låste och släckte inför sänggåendet.

 

Det här har varit Leikas favoritplats ända sedan vi började bygga huset. Hon har fin utsikt och koll på allt som händer utanför.

Täckelsen faller

I fredags var det dags för dubbel besiktning. Täljstenskaminen skulle besiktigas av skorstensfejaren och bilen skulle in på sin årliga besiktning. Skorstensfejaren var mycket nöjd med plattformen vid skorstenen, stegpinnarna och själva skorstenen. Efter ett provtryck var det dags för första brasan i kaminen. Här ser man en liten låga.

 

Snart brann det för fullt.

 

Sotaren gav oss med beröm godkänd. Bilen? Ja, den klarade sig också. Vi kan fortsätta på vägarna ett år till. Ärligt talat kändes inte bilbesiktningen särskilt viktig. Det hade varit mycket värre om kaminen inte hade gått igenom. Usch, för att göra om och göra rätt.

 

Här är ett fynd från när grunden till huset grävdes. Det är en rejäl gammal handsmidd spik. Tänk så det var förr. Då började man med att fälla träd för att få plank och gå in i smedjan för att smida spikarna innan det kunde bli något husbygge. Troligtvis är denna spik smidd i smedjan här på gården. En sådan som Gun var långt ifrån påtänkt då.

 

Vi avslutade arbetsdagen med att låta täckelsen falla.

 

Nu är plastväggen borta.

 

Så här blev stenväggen, golvmötet och takmötet.

 

Nu är det inte mycket golv kvar att lägga.

 

Bilden är tagen från köksön i ett fåfängt försök att återge känslan av flera takmöten. Det måste nog upplevas på plats. Bilden ger inte rättvisa åt verkligheten.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi golvar på

Vi golvar på, tilja för tilja. Hasse har hela tiden varit oerhört snål och noga när han har lagt golv. Inte en enda gång har han tänkt fel och sågat bort någonting i onödan. Tvärtom har spillet varit minimalt. Detta har inte hjälpt. Det fattas golv. Den som har räknat på golvet har helt enkelt räknat fel. Troligtvis har han inte tänkt på att golvet i vardagsrummet skall läggas ända ut mot glaset. Jag har gjort en efterbeställning på ett paket tilja, hoppas att väntetiden inte är alltför lång. Förvånad över missen? Nej, egentligen inte. Bygget har varit kantat av räknenissar som inte håller måttet.

 

Jag kunde inte låta bli att ta en bild på både vardagsrummet och köket. Det skall bli så obeskrivligt skönt när täckelsen faller på samma gång som jag är obeskrivligt tacksam över att den finns. Vi får in en hel del byggdamm i det bebodda huset och det skulle vara mycket mer om inte plastväggen fanns.

 

Leika, hon rockar sockorna varje dag. Helt oberoende av datum.