En timme

U

En timme skulle vi bygga ikväll. Som så många andra gånger flög tiden iväg och vips hade det gått två timmar. Enligt min matematik blir det fyra timmar då vi är två, alltså en halv arbetsdag. Inte illa en vanlig mörk måndagskväll i februari. Hasse var ute och gjorde pilljobb.

Han panelade lite och förberedde för överbleck. De sista! Lasern fick jobba en hel del när det mättes. Hasse platsar som kärnfysiker när han mäter. Det är inga centimeter eller millimeter han snickrar efter, nej, det är mindre mått än så. 

Gun och jag satte spikregel inomhus. Hon var på sitt bästa humör och samarbetet flöt på friktionsfritt till skillnad från gårdagen. Tur att ingen av oss är långsint.

Vi kottlade en hel del också. 

För 2,5 år sedan investerade vi i en sprillans ny tvättmaskin. Efter en kort tid slutade den att fungera. En garantireparation utfördes. I somras började den låta illa. Troligtvis var lagren slut. De senaste månaderna har den kunnat väcka döda med sitt missljud. Igår avslutade den sin korta levnadsbana  med dunder och brak. Samsung skall nog hålla sig till mobiler och tv-apparater. Inte tillverkning av tvättmaskiner. I maskinen låg Hasses blöta och smutsiga arbetskläder. Inte bra. Inom ett halvår planerar vi att flytta in i huset som då kommer att vara utrustat med nya vitvaror. Inte läge att köpa nytt nu. På blocket hittade jag  efterträdaren. Under tiden som vi funderade sjönk priset från 500 till 300 kronor. Vi slog till. Vid mörkrets inbrott övergav vi bygget och hämtade hem maskinen. När vi lite senare skulle hämta de nytvättade arbetskläderna lyste det i trumman. Jag hann tänka att det var en oerhört modern maskin som har belysning i trumman när jag hör Hasses gapskratt. Han hade inte tömt fickorna och det var en nytvättad ficklampa som lyste.