Skönaste duschen i mannaminne

I kväll har jag haft den skönaste duschen i mannaminne. Idag var det så varmt och kvavt att jag till slut inte fungerade längre. Leika har aldrig sagt nej till att komma ut men vid fyratiden när vi var inne och hämtade lite midda., då låg hon bara på sin bädd och blängde på oss när vi frågade om hon skulle med ut. Ibland är hon riktigt klok. Jag avnjöt min kvällsdusch under högljudda frustanden. Det var så underbart att känna hur livsandarna återvände till både kropp och själ. Till slut hördes en diskret knackning på badrumsdörren och dottern tittade in. Hon undrade förskräckt vad jag höll på med. 
Kvällen avslutades med att Hasse och jag satt i bygget som så många andra kvällar och njöt. Vad har då hänt idag?

Det sattes gips på nedre gaveln.

 

Det är lätt hänt att man snubblar på byggskräp som ligger framme. Vi håller hela tiden rent för att undvika skador. Än så länge har vi inte tagit oss tid att åka iväg till Fågelmyra med skräpet vilket flera gånger har visat sig vara bra. Här är ett exempel av många då skräp återanvänds. Vi behövde två kilar för att få några mm mellan grunden och gipset. Kilarna fanns i skräphögen.

En tur till bygghandeln blev det idag. Vi köpte ett gäng impregnerade plankor. Nej, det är inte altanbygge på gång. Istället har vi börjat tillverka fler luckor till byggnadsställningen. Den behöver kompletteras och bli större, annars får vi lägga ner mycket tid och kraft på att flytta den. Vi vill komma runt huskroppen och komma åt båda gavlarna samtidigt, därför behövs fler luckor. Ja, det tar tid att tillverka men i slutänden spar vi tid. Det är förövrigt Hasses pappa som en gång tillverkade hela byggnadsställningen.

Här är kvällsbilden på håll. Vi är nästan uppe i nock med råsponten och nedre delen av gaveln är täckt med gips. Råspontluckor spar massor av tid. Nu får vi på sex långa brädor i taget istället för att få på en och en. De längsta är 3,6 m och jag kan föreställa mig hur myrorna känner sig när de bär på barr till sina stackar. Huset upplevs inuti som högre i tak nu när taket sitter på och utanpå har det krympt.

 

En underbar dag

Idag fick vi börja dagen med att öppna nya paket med virke. Det är  alltid lika kul att sprätta upp ett nytt virkespaket. Kanske att en del av dessa plankor kallas för takfotsplanka eller någonting liknande. Vi använde en tillsammans med insektsnät längst ner vid taket.

 

 

Här har vi ett till paket som öppnades idag. Råspontluckor.

 

 

När vi hade öppnat de två virkespaketen, letat på insektsnätet och precis hade klurat ut hur vi skulle gå till väga. Då kom en bil lastad med 1,3 ton isolering. Den lossade vi med muskelkraft. Svetten rann i strida strömmar. Nu har vi en oerhört skön skuggplats. Leika skymtar i nedre högra hörnet.

 

 

I morse vid frukosten nämnde Hasse att det vore väldigt bra om sänksågen kom snart. Den kom när vi hade tagit hand om all isolering och skulle till att såga första råspontluckan. Perfekt timing.

 

 

Här har jag spikat fast första råspontluckan.

 

 

 

Taket ser nu ut så här från insidan.

 

 

Så här långt kom vi idag med råsponten. Det har fungerat bra för oss i den sedvanliga hettan. Vi handspikade råsponten och det var riktigt kul fast det tar längre tid än med spikpistolen. Arbetsdagen avslutades med en liten sväng till stan där vi köpte många tusen spik till spikpistolen. I morgon kör vi på med pistolen. Nu på kvällen har vi badat och njutit i kvällssolen. Det gäller att inte bara jobba. Vi måste även njuta av sommaren.

 

 

 

 

 

Gör fel. Gör om. Gör nästan rätt. Gör om.

I den bästa av världar hade vi i fredagsmorse märkt ut var varje takstol skulle vara. Vi hade dessutom skruvat dit vinkeljärn. Nu lever vi inte i den bästa av världar. Vi lever i en takstolskrångelvärld. Detta krångel har kostat oss massor av tid vilket ledde till att vi inte kunde förbereda lyftet som vi hade tänkt oss. Det gick inte heller att skjuta upp lyftet då han som skulle hjälpa oss gick på semester. Därför valde vi att lyfta upp alla takstolar som var korrekta och sätta dem ungefär på rätt ställe. I går ägnades dagen åt att fixa gaveln och rätta till tre takstolar. De hamnade fel.

I morse fick jag agera hjärna och Hasse stod för musklerna. Han mätte ut exakt var varje takstol ska stå i den västliga huskroppen. Jag berättade hela tiden måtten för honom. Det mättes fel. Hasse mätte om. Sedan började vi sätta takstolarna på rätt ställe. När vi kom till den sjätte av elva, då upptäcker Hasse att den bärande innerväggen inte står i lod. Det var bara att lossa takstolarna, väga om väggen och sätta fast den igen. Med jämna mellanrum fick vi hjälpa den glade snickaren att bära ut färdigsnickrade takstolar och hämta nya. Det är som om vi inte har gjort någon nytta alls idag. Trots att det har varit en riktigt usel dag med mycket krångel har vi inte blivit osams en enda gång. Mitt i eländet så trivs vi oerhört bra med att bygga vårt gemensamma hus med våra gemensamma krafter. Vi kommer säkert även i kväll att gå en runda nere vid huset innan läggdags och bara njuta av det blivande hemmet.

Denna takstol skulle sitta ett snäpp till höger.

Här har jag lossat en av alla skruvar för att kunna loda om väggen.

Nu är alla skruvar ur så att väggen kan lodas om.

Jaha, nu blev det två bilder på Leika också fast det inte var meningen. Nåväl, hon har funnit sig i sitt öde som bygghund. Jag tror att hon har ganska sköna dagar. Hon är ute med oss precis hela dagarna och på kvällen är hon mer än trött.

 

I morgon är det en ny dag med nya friska tag.

 

17 år

Morgonen började med takstolsdiskussioner. Jag börjar bli väldigt mätt på dessa diskussioner. De har stulit alldeles för mycket arbetstid för oss. Snickaren och vi har nu rett ut hur de skall byggas om, tror vi... Resten av dagen ägnade han åt att snickra takstolar. Det skall bli oerhört skönt när de kommer på plats!

 

Nu är byggnadsställningen färdigbyggd. Husse håller till överst och Leika på det undre planet.

 

Det är det helt färdigreglat på gaveln.

Idag har vi firat sonen som fyllde hela 17 år.

 

Byggnadsställning

Efter en lång och hård arbetsdag var vår plan att få sovmorgon till åtta. Det gick inte så bra. Halv åtta ringde telefonen och väckte oss. Suck...! Egentligen borde det vara förbjudet att ringa så tidigt en lördagmorgon om det inte gäller liv eller död. Särskilt när vederbörande har jobbat 12 timmar (nej, det tog inte så lång tid att få på takstolarna, vi snickrade under förmiddagen) i sträck utan någon riktig paus. Ja, vi blev griniga men det har gått över nu! Det var bara att sparka igång dagen som inte blev så väldigt produktiv vad det gäller själva bygget.

 

Bakom Leika till vänster i bild syns gröna rör. Dessa rör är ganska tunga. I alla fall när de skall bäras en bit i tryckande värme och det skulle de.

 

Rören byggs nämligen ihop och simsalabim, blir en byggnadsställning. Det vanliga livet fortsätter trots att vi bygger ett hus. Sonen skulle spela fotbollsmatch och hade lovats skjuts. Dessutom behövdes det handlas mat och medicin. Lite spik och skruv inhandlades också till bygget. Dock sattes inte en enda spik i bygget under hela dagen men vi hann som sagt en hel del annat. Nu börjar vi förstå hur huset verkligen kommer att se ut. Hitintills överträffar det våra förväntningar.

 

Lyft

 

 

Äntligen var det dags för att lyfta på takstolarna. Ja, de som är korrekta. Resten lyfts senare. Anledningen till att vi inte väntar tills alla takstolar är på plats beror på att vår hjälp med lyftet har semester nästa vecka. Vi är måna om att få bygget vattentätt så snart som möjligt. Hitintills har vi haft en enorm tur och klarat oss bra från nederbörd.

 

Noah gjorde ett fantastiskt jobb. Han klättrade upp och kopplade fast takstol efter takstol, precis som om han inte hade gjort annat. Sedan följde han med maskinen och styrde takstolen med hjälp av en tamp.

Hasse for upp och ner på stegen hela eftermiddagen. Han spikade, skruvade och säkrade stol efter stol. Tack och lov var det inte en av de varma dagarna. Däremot blåste det ganska bra mellan varven. Alla inblandade jobbade lugnt och metodiskt vilket bidrog till en säker arbetsplats.

 

Här är resultatet efter dagens slit.

 

 

Takstolslösning

Igår började vi morgonen med att slå ihop och resa den sista "riktiga" väggen. Det gick som en dans. Nu har vi fått in snitsen och vet exakt hur vi ska tillverka en vägg på smidigaste sätt. Jag har flera gånger sagt till Hasse att när huset är klart, då är vi duktiga på det här och vet hur vi ska bygga nästa hus. Av någon anledning tar han mig inte på allvar...

Äntligen har vi en lösning på takstolsproblemet. Takstolsfabrikanterna har gått på semester. Dock finns det en och en annan snickare som inte har tagit semester. Till all lycka fick vi tag på en som vi först inte hade haft en tanke på. Han är duktig och har gjort flera jobb åt släkten. Snickaren dök upp igår vid fyra på eftermiddagen för att titta på jobbet, inte göra det. Planen är att han kommer nästa vecka för att arbeta. Vi visade alla ritningar och frågade snällt om han skulle kunna ta en av stolarna redan idag? Det gjorde han!

 Tillsammans lyfte vi fram två takstolar som skall slås samman till en. De skall kapas, slås ihop och förstärkas på olika ställen. Precis när vi hade börjat klia oss i våra huvuden för att förstår exakt var sågen skulle sättas. Då glider vår konstruktör in! Hon undrar hur det går för oss och frågar om hon får hjälpa till. Om hon får! Vant greppade hon en vinkelhake och en penna. Snart var snickaren insatt i hur takstolen skulle ändras och var i full gång med jobbet. I bakgrunden syns väggen vi reste på morgonen. Både snickaren och konstruktören var förundrade över hur vi orkar jobba i hettan på betongplattan. Vi förklarade att det gör vi inte egentligen. Efter ett par timmar lägger hjärnverksamheten ner och det mesta går på ren vilja och envishet. Det blir bättre när takstolarna kommer på plats och vi får lite skugga. Just nu fångar betongen upp värmen och vi får värme både från solen men framförallt från betongplattan.

Hasse och jag fortsatte med vår vägg. Den vägg som vi båda gått och trott skulle gå som en dans. Ack vad vi bedrog oss. Väggen kommer att bestå mest av ett glasparti därför skulle vi inte behöva snickra så mycket. Trodde vi. Hur vi än mätte så stämde det inte. Till slut mätte vi den specialtillverkade regeln som ska vara ovanför glaspartiet och redan var på plats. Den var 16 mm för kort och var då boven i dramat. Hasse rev och satte sedan dit en passbit.

 

Var missen med våra takstolar har begåtts det har vi inte en aning om och det bryr vi oss inte om. Det viktigaste är att den rättas till och att huset blir som vi har tänkt oss. Problemet har stulit en hel del tid från vårat byggande i jakt på en relevant lösning. Vi har hela tiden känt att Fiskarhedenvillan är engagerade och vill att allt ska lösa sig på bästa sätt för oss som kunder. De som vi har att göra med är ett engagerat gäng. Trots semester har vi blivit uppringda med förfrågningar om hur det går och det tycker vi känns bra. Nej, nu måste vi ut och resa sista väggen.