Det finns fortfarande en del panel som behöver målas. En del av motorverkstaden har därför tillfälligt förvandlats till målarverkstad.
I en annan del håller den äldre generationen till och renoverar bilar från förra sekelskiftet. Återvinning på hög nivå. Det är skönt när de håller till i verkstaden. Mycket bättre än när de är i skogen och fäller träd. En inte helt ofarlig sysselsättning.
Sista gaveln fick sin panel idag. Skönt!
Beundrar Leika vårt bygge eller är hon bara en linslus?
Efter att vi hade panelat sista gaveln gick jag in och fortsatte med plasten. Jag hade kunnat bli klar med den idag om vi hade fått all plast. Det verkar som om någon på Fiskarhedenvillan inte är särskilt hävlig på matematik. Säg bara till, jag delar mer än gärna med mig av mina kunskaper. Ett oerhört roligt ämne. För en tid sedan sa en av mina elever: "Vickan, förut gillade jag matte. Nu älskar jag matte. Jag är kär!"
Hasse satte dit sista spikläkten och fortsatte med panelningen. Vi kan inte panela klart i morgon då färgen på de nymålade panelbitarna i verkstaden inte hinner torka. Det finns en hel del annat vi kan pyssla med i morgon.
Jag är oerhört fokuserad på nuet när vi jobbar. När ett moment är klart koncentrerar jag mig på nästa. Hur det såg ut i början har jag inte funderat särskilt mycket på. Jag hittade ett mail från Hasses mamma nu på kvällen när jag skulle blogga, ett mail med foton. Hon har tagit kort från deras hus på bygget. Här tar grävskopan de första tagen. De ståtliga björkarna är fortfarande kvar. Nu är de förvandlade till ved. Ja, det mesta av dem. Några av grenarna är nerkörda i backen av Borlänge energis grävmaskin.
Här har vi börjat med stomresningen.
Nu är även lite takstolar på plats.
Jag minns när den här bilden togs. Det var en härlig höstdag. Jag minns även känslan när jag satt där och pratade med Hasse. Det var en oerhört mäktig känsla att sitta på taket till huset som vi bygger tillsammans, en känsla som jag önskar att alla fick uppleva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar