Ny karaktär

Förra veckan kom det en lastbil till bygget.

Det var dags för taket att få lösull i sig. För mig och Hasse var det en oväntat stor händelse. Någonting i stil med den första människan på månen eller när människan lärde sig att bemästra elden. För den oinvigde låter det säkert märkligt men inte för oss.

Vi hade fått information om att de skulle rulla runt på ställningen, ta hål här och där samt spruta in ullen. Fel. Den ena killen hoppade helt sonika upp i taket och klev runt i takstolarna. Han var både smidig och vig. Här ser man slangen med ull.

Här skymtar man honom.

Så här såg det ut från golvet. Han sitter i taket och jobbar.

Så här såg det ut inifrån taket.

Så här ser det ut nu. Taket har blivit lite bulligt. Huset har ändrat karaktär. Det har blivit alldeles tyst. Nu är det som att stiga in i en studio eller precis som alldeles innan hörselkåporna kommer på plats. På kvällen satt vi och lyssnade på tystnaden. Efter ett tag öppnade vi dörren och lyssnade på fåglarna. Sedan stängde vi dörren, lyssnade på tystnaden och njöt.