fredag 23 januari 2015

Glädjeskutt och halksockor

I min ungdom tränade jag karate. Min tränare hävdade bestämt att själen sitter i magen. Riktigt var den sitter vet jag inte däremot är jag fullt och fast övertygad om att jag har en själ. Varje dag den här veckan när jag har tagit på mig ytterkläderna för att åka hem från jobbet, då har det skuttat till i magtrakten av glädje. Jag ska HEM. Då kan man fundera på vad det är som skuttar i magen. Själen? Här är en bild från en av övningarna under veckan. Eldning.
 
Eldning betyder röjning och städning. Det har även flyttats på material. Vilken gång i ordningen? Ingen aning. Just nu står kaminen på fel ställe. Pallgrodan är värd sin vikt i guld. Utan den hade alla omflyttningar varit hur jobbiga som helst.
 
Jag saknar elektrikerns stege, den har jag haft enorm stor glädje av. Många gånger har han valt att låta den stanna kvar när han har försvunnit på ett annat jobb. Dessvärre inte denna gång. Tur att Henrik har lånat ut sin trapptrapp åt oss. En oerhört smidig och stadig stege. Spackling och slipning av sovrummet har fortsatt under veckan. Nu börjar jag se slutet på arbetet. Vi har lyckats med bedriften att välja ut tapeter till sovrummet.  Återigen har jag förundrats över hur olika behandlad man kan bli i egenskap av kund. Först åkte vi till den kedjan där vi tidigare har fått både bra service och bra pris. Inne i butiken stod det två anställda. De var mer intresserade av varandra än oss kunder. Det flamsades, ringdes samtal och surfades ivrigt på telefonerna. Oss varken de såg eller hälsade på. Vi hittade rätt tapet och tog kontakt med dem. De kunde ge oss max 10% vilket jag fnös åt. Väl hemma kikade jag i min telefon där ett sms väntade. Ett erbjudande om att köpa tapeten med 25% rabatt hos konkurrenten. Idag åkte vi dit. Här fanns det också två anställda. De var mer intresserade av sina kunder än av varandra. Vi fick finfin service och  25% rabatt. Helt i min smak!
 
Nu är vi i mål med all takpanel. Skönt!
 
Leika har varit moloken. Golven är på tok för hala för hennes tassar. Hon har halkat runt och sett eländig ut. Mina negativa åsikter om hundkläder har omvärderats. En dag köpte jag halksockor till Leika. Jag satte mig ner och förklarade för henne att hon skulle ha dem på tassarna för att få bra grepp. Genast lade hon sig ner och sträckte upp tassarna för påklädning. Lyckligare hund får man leta efter. Hon är hur nöjd som helst över sina halksockor. Nu kasar hon inte runt längre utan får bra grepp.
 
 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar