Idag är jag rusig av lycka. Ja, jag är en obotlig optimist och är oftast en lycklig individ. Vissa dagar slår det över och jag blir rusig av lycka. Denna dag är en sådan dag. Just idag har jag återförenats med mina underbara elevgrupper efter nästan tre veckor. Lika skönt som det är när ett lov börjar lika härligt är det när lovet är slut och jag får återförenas med eleverna. Återigen glömmer vi bort tid och rum, kastar oss in i livliga diskussioner och kommer ut sent till rasten. Återigen skrattar vi tillsammans. Återigen får jag höra: "Tack för en kul lektion." Jag har världens bästa jobb, visserligen underbetalt men grymt kul. Jag är med och formar morgondagens samhälle och känner mig lugn och trygg då dessa elever kommer att göra ett grymt bra jobb med framtiden.
Det är inte bara första dagen tillsammans med eleverna efter lovet det är även fredag. En mycket trevlig och bra dag som är början på en ny bygghelg. Alltså ännu en anledning till lycka. Hemfärden från jobbet var härlig. Jag summerade en lyckad arbetsdag och såg fram emot en fikastund tillsammans med familjen. Bilden är tagen från fikastunden och i bakgrunden eldas det för fullt.
Grädden på moset denna dag var Bygg-Smurfan som kom på besök under kvällen. Det är härligt att hon får uppleva huset som hon har varit med och skapat. Med andra ord har det varit en fulländad dag då det är lätt att bli rusig av lycka.
Alla har vi våra dagar då det ligger nära till hands att identifiera sig med åsnan Ior. Dessa byggdagar har en gammal sång med Lill Lindfors dykt upp i mitt huvud:
Musik ska byggas utav glädje
Text : Björn Barlach
Musik : Lill Lindfors
Musik : Lill Lindfors
Musik skall byggas utav glädje
av glädje bygger man musik.
Musik, det får ni ändå medge
gör glädjen ännu mera glädjerik.
Mitt hus är byggt av båda dera',
mitt hus det la' dom grunden till
för flera tusen år sen eller mera,
så stig in känn er som hemma om ni vill.
Mitt hus är sju oktaver högt
cirka sexton takter brett.
Som skorsten har jag en dragbasun
och ena flygeln
är en spinett.
En vägg består av symfonier
entrén är ett preludium.
Här mår jag bra, hur känner ni er?
Vi bygger ständigt till så får ni rum.
Musik skall byggas utav glädje
av glädje bygger man musik.
Musiken den föddes får ni medge
ut ur ekot av vårt allra första skrik.
En sockerbagare här bor i staden.
en jungman Jansson, hej och hå!
Dom dekorerar själva fasaden
när jag var liten
med socker på.
Sen kom det duktigt folk från trakten,
vars arbetsdiciplin är hård.
Här hör ni dom som håller takten
dom jobbar, som man säger på ackord.
Musik skall byggas utav glädje
av glädje bygger man musik.
Musik det får ni ändå medge
det gör glädjen ännu mera glädjerik.
Musik det får ni ändå medge
gör glädjen ännu mera glädjerik.
Musik det får ni ändå medge
gör glädjen ännu mera glädjerik.
I mitt huvud har texten varit lite annorlunda, som: "Vårt hus skall byggas utav glädje, med glädje bygger vi vårt hus ." Detta har fått mig på rätt spår och glädjen har kommit tillbaka.
Jag tog en bild utifrån under kvällen. Här är det som fortfarande är bygget. Vi ser det blivande vardagsrummet.
Vad händer just nu, förutom fika, eldning, förvärvsarbete och besök? Vårt sovrum genomgår en förvandling. Nu är det första lagret av skivor klart.
Nu är det klart för gipsskivor.
Dock har vi en nöt kvar att knäcka. Ytskiktet. Vi har ännu inte valt tapeter till sovrummet. Hasse tyckte att han hade en lösning. Jag höll inte med. Det brukar inte vara några problem för oss att enas men ibland gillar vi olika. Han hade hittat en i mitt tycke blommig, glittrig hej och hå tapet. Själv har jag ännu inte kommit med något motdrag. Lugn, bara lugn, det kommer.
Just nu ser vår klädkammare ut på detta viset. Inte särskilt upplyftande. Snart blir det mycket bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar