Vipperiet

Igår anlände årets första julklapp. Undra vad det är i den...

 

Jag har länge fascinerats av vipparna som återfinns inom viss kinesisk arkitektur. Därför var det ganska enkelt att välja ett tak inspirerat av kinavippar när vi inte fick bygga taket som egentligen tillhör Briljanten. Originalet har funkistak och det gick absolut inte an enligt byggnadsnämnden då det inte passade in i den gamla bygden. Jag är böjd att hålla med men resonemanget haltar då vi inte bor långt från Torsångs kyrka. Granne med kyrkan som utan konkurrens är bygdens äldsta byggnad står en funkisbyggnad. Församlingshemmet. Jag antar att det inte är ett svartbygge utan att byggnadsnämnden har sanktionerat byggnationen. Igår precis innan stängningsdag åkte vi iväg och hämtade de felande träbitarna för att få ihop våra kinavippar. Omålade. Tack och lov fick jag låna kärföräldranas pannrum som är VARMT. Där grundmålade jag alla vippbitar. Min byggmorgon började med att gråmåla dem. En otroligt bra start på min morgon då jag älskar att måla!

 

Nu var det inte bara att vippa till vindbrädorna. Det måste till lite plåtjobb. Tidigare när nockpannorna lades tänkte vi fel. Eller, vi förstod inte bättre. Troligtvis har vi lagt alla nockpannor åt fel håll. Lust att gör om och göra rätt? Nej, snarare att ändra om och fixa till. Hasse bad mig att ta fram den bredkäftade plåttången. Tydligen hittade jag rätt för han såg nöjd ut och knep till med den. Han fick även sin röda plåthammare som också fick jobba en del.

 

Jag älskar Hasse och jag älskar hur han ser ut när han har fullt fokus. Den minen har jag njutit av flera gånger sedan detta bygge började. Här håller han på med den första kinavippen.

 

Här är vippen nästan klar.

 

Här är första vippen klar! Vi hann göra andra vippen plus plåten innan vi skiljde av för idag. I morgon blir det vipperi för hela slanten! Vi har tre gavlar kvar att göra plåtarbete och vipperiarbete på.

 

Här kapas några av de sista takpannorna. Hur det kändes att kånka upp de sista takpannorna? Lätt och underbart!

 

Det blev tvunget att plocka bort lite takpannor. Hasse behövde ta sig upp till nocken och taket var HALT. Överhuvudtaget var det halt idag. Vi rörde oss i nästan i ultrarapid för att inte halka i vissa moment. Det var ingen drömsituation för den höjdrädde att ta sig upp till nocken. Jag erbjöd mig att göra det vilket var tämligen lönlöst. Sedan säger han att jag är envis...?

 

Detta är ett historiskt ögonblick för taket. Sista takpannan läggs på plats! Bilden visar inte det men jag vet att det görs med blodiga händer. Hitintills har taket kostat oss blod och svett men inga tårar istället har vi skrattat många gånger. Alltså bygger vi med blod, svett och glädje! Jag önskar att jag kunde skriva att det är den absolut sista pannan överhuvudtaget som läggs. Det går inte. Vi är kort på nockpannor. Någonstans har det räknats fel. Kanske räknades inte utbyggnaden med men å andra sidan beställde vi pannor till carporten/förrådet samtidigt. Nåväl, de felande pannorna är beställda men visst hade det varit skönt om den höjdrädde hade fått lägga de sista nockpannorna på det hala taket idag.

 

Sonen är utlokaliserad till huvudstaden på praktik. Dottern vars fina fiskbensfläta vi får njuta av här hade en kompis som sov över i natt. Hasse och jag blev glada när de ville se på film tillsammans med oss igår kväll. Tonåringar är inte alltid trakterade av att umgås med den äldre generationen dit vi får räkna oss. Det slutade med att vi alla fyra sov i sofforna framför filmen. Flickorna var utmattade efter flera timmar i simhallen, Hasse hade varit på taket och jag hade jobbat på riktigt. Det bästa var att alla ansåg sig smygsova...

 

Till en början ville Leika vara med.

 

Här har hon lagt sig på en press som ligger på tork. Efter vår matrast var hon inte imponerad av att göra oss följe ut i kylan utan stannade kvar inne och sov.

 

Jag är visserligen part i målet men jag tror att Leika har fått ett bra hundliv. Hon blev missförstådd i sitt första hem och även misshandlad. Nu har hon två hem på samma gård. Hasses föräldrar tar hand om henne när vi jobbar. Här myser hon när husse=Hasse klappar henne och Inger=dagmatte spelar på sin keyboard i bakgrunden. Hon har många människor som älskar henne. En stor gård att vakta och en härlig skog som hon kan springa fritt i.

 

Här klappas hon av daghusse= Erik.

 

Här ligger Leika och njuter på Inger och Eriks köksgolv. Efter några timmar på det kalla bygget är det mumma med golvvärme.