Husets ögon

Det finns många, många, många olika moment när man bygger ett hus. Vissa är mördande tråkiga. Sådana har Hasse ägnat dagen åt. Det är viktiga saker som knappt syns men måste göras annars blir det inte bra. Andra moment längtar jag efter. En sak som jag har längtat efter sedan första byggdagen är att sätta i de fyra höga fönstren i köket. Idag blev det av. Här ligger sylltätning och drevremsor på plats. Jag har lika bråttom varje dag att byta om till arbetskläder när jag kommer hem från jobbet.

Syllen sågas av.

Leika för en ojämn kamp om pinnar. Hon har accepterat att det bara är ok med små spillbitar från bygget. De längre naturpinnarna är dock en favorit. Här för hon ett tyst krig mot Erik, Hasses pappa som tar hem dem från skogen för att förvandla dem till ved. Erik är oerhört förtjust i Leika och hon brukar få avgå med segern så länge hon inte tar de största och finaste bitarna.

Här står tre av fyra fönster.

En larv promenerade på gipsväggen.

Det börjar bli tomma färgburkar. Varje dag målas det panel. Nu har jag avverkat mer än halva paketet. Jag måste undersöka om det finns fler paket med panel eller om jag börjar komma in på upploppet.

Här står de fyra köksfönstren på plats, längst till höger i bild. En altandörr har också hittat rätt. I morgon får Hasse finjustera dem och fästa dem på riktigt när jag är på jobbet.

Här är altandörren till vårt sovrum. Den vägde multum. Med list, envishet och en gnutta muskler lyckades vi lirka den på plats. Även den här får finjusteras i morgon. Jag tycker att huset får ögon när fönstren kommer på plats. Snart, snart får vi använda nyckel för att komma in i huset. Det blir skönt.