Säters mentalsjukhus

Förra veckan bestämde vi att denna tisdag skulle vara lediga från bygget. Var hittade man då mig och Hasse denna arla morgon? Jo, på bygget. Vi tänkte hinna med ett par timmars arbete innan det var dags för lite utflykt med familjen. Vad vi gjorde? Det syns på bilden. Märker ut var takstolarna ska stå. I morgon kommer vår lyftare för att lyfta de sex felande takstolarna på plats. Denna gång har vi bestämt oss för att vara väl förberedda och märka ut var de skall stå. Hasse på stegen med måttband, timstock, vinkelhade och penna i högsta hugg.

 

Jag satt på syllen med kaffemugg, gammal takplan, ny takplan och miniräknare i beredskap. Min uppgift var att berätta var takstolarna ska stå. Denna gång var jag mycket tjatig. Efter varje mått lade jag hela tiden till cc vilket betyder att måttet avser mitt på takstolen inte i någon av kanterna. Det är det som har blivit fel tidigare...

Leika vände oss ryggen och önskade sig långt bort.

Tröttnade på utsikten och sov ett tag.

Hittade en ny plats för vila.

Spanade ut över nejden.

Här mäts ut var på bastardstolen tre av takstolarna skall fästas. Det är viktigt att mäta rätt. Leika övervakar arbetet.

 

Änden närmast kameran skall fästas i bastarden.

Vid lunch blev det äntligen dags för vår lediga dag. Vi åkte till Buskåkers gästgiveri och avnjöt en underbart god lunch. Sedan styrde vi kosan mot Säters mentalsjukhus där vi besökte deras museum. Det blev ett intressant och skrämmande besök. För 100 år sedan krävdes det inte mycket för att hamna där. Undra om inte Hasse och jag skulle platsat där och då vi som hela tiden mäter och flyttar takstolar. Folk hamnade där av liknanade orsaker på den tiden.